Jag vill inte förstå

På nyheterna ser jag bilder av raketer som skjuts, människor som de bär på bår, folk som demonstrerar.På nyheterna ser jag bilder av barn som förtvivlat försöker väcka sina döda föräldrar, även fast de redan har förstått. Det är en skrämmande tanke att en 3 åring faktiskt kan förstå att dess mamma har dött, barn ska reagera med "varför sover mamma?". Barn ska inte behöva skrika ut sin panik för att de innerst inne förstår att nu, nu är mamma död. Barn ska få springa fritt på gatorna, de ska få leka.

Barn ska inte behöva se deras föräldrar dö.
Barn ska inte bli dödade av bomber.
Barn ska inte kasta sten på soldater.
Barn ska inte behöva somna hungriga.
Barn ska inte behöva somna törstiga.

Barn ska vara glada.
Barn ska stå och tjata på sina föräldrar på ICA om att de vill ha godis trots att det inte är lördag.

Jag vill inte förstå, jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte!
Jag vill kunna värja mig, vända mig ifrån det. Det är inte mitt krig.
Jag vill kunna göra som världen gör, nonchalera det.
Men trots alla mil och min vilja så kan jag inte.

I tidningen läser jag att över 100 barn har dött i Gaza.